Normbrytande nyheter
Rostiga tunnor står i öppna betonglådor och vatten droppar ner från sprickor i bergsalstaket. Tunnorna är fyllda med radioaktivt avfall från Barsebäck. Dränagevattnet som rinner ut från bergsalen har ett tio gånger förhöjt värde av radioaktivt cesium 137. Det här är inget dåligt skämt. Det är svensk kärnbränslehantering.
Av EU:s totala urantillgångar finns 80 procent i Sverige. Detta motsvarar mellan 10 000 och 14 000 ton. Den förväntade efterfrågan på bränsle till de pågående byggnationerna av kärnkraftverk runtomkring i världen lockar gruv- och prospekteringsbolag till svenska Norrlandskommuner. Över 50 tillstånd för uranprospektering har beviljats i Sverige sedan år 2005.
Lars Andrén ägnar större delen av sin vakna tid i solens tjänst. Han reser land och rike runt och berättar om solfångare och solvärme. Lars Andrén ser inte långa mörka vinternätter som ett hot mot solvärmen. Han vill att energin från solen ska värma hushållens tappvatten under vår, sommar och höst. På så sätt kan vi spara biobränslen som ved, flis och pellets tills de har bäst verkningsgrad - under långa, mörka, kalla vinternätter.
Det finns många användningsområden för solenergi. Att värma varmvatten till disk, dusch och rumsvärme som Lars Andrén förespråkar i sin artikel här intill är ett sätt. Robert Sundqvist skriver om sol-el som ett bra, viktigt och flödande komplement till annan förnybar elproduktion.
Det har kommit in synpunkter från läsarna på argumentserien Kärnkraften är stoppad!. Annika Stolk, Thorild Dahlgren och Carl Ståhle har skrivit till redaktionen. Läs vad de tycker om förnybar energi och ett kärnkraftsfritt samhälle!
Ronny Eriksson satt en morgon för några år sedan och lyssnade på nyheterna. Det var visst ett mystiskt moln som drog fram över himlen.
Drygt ett kvarts sekel efter folkomröstningen har kärnkraftsfrågan plötsligt blivit het igen. Efter sossarnas bondoffer i form av Barsebäckreaktorerna och borgarnas uppgörelse att varken bygga ut eller stoppa, verkade frågan helt död. Men så visade en rad mänskliga misstag i Forsmark hur oerhört sårbar kärnkraften är och debattens vågor gick plötsligt höga igen. Under några veckor ska vi här på Argument diskutera vad som händer vid ett kärnkraftstopp. Oavsett om det beror på en olycka, Statens kärnkraftinspektion stoppar av säkerhetsskäl, en hot- eller krigssituation eller ett politiskt beslut. Vad skulle det innebära och vad finns det för beredskap för det?
Inför folkomröstningen om kärnkraften 1980 fanns det från början två ja-alternativ. Det var ja-sidans Ja till kärnkraft, och det var nej-sidans Ja till kärnkraften i tio år. Socialdemokraterna, som fick byxångest över att sammanblandas med moderaternas ja, slog sig i slang med folkpartiet. De lade sitt alternativ mellan evig kärnkraft och tio år och skapade ett tjugofemårsalternativ med Linje 2.
Det är långt mellan kärnkraftskritiska ledarartiklar i våra dagstidningar. Trots att fel och brister upptäckts, och att olyckstillbud visar att människa och kärnkraftsteknologi är oförenliga, är det inte ofta som avvecklingen och stängningen av kärnkraften tas upp i pressen. Många ledarskribenter ser istället kärnkraften som en lösning på de ökande klimathoten. Det är därför glädjande när Norrländska socialdemokraten lyfter blicken och argumenterar för långsiktigt hållbara lösningar. Annica Sandström förklarar i en ledarartikel i NSD att kärnkraften inte löser klimatproblemen. I nedanstående artikel skriver hon utifrån temat 'Kärnkraften är stoppad'.
Martina Krüger är ansvarig för energi- och klimatfrågor på Greenpeace. I sin artikel visar hon att det är mer smart teknik och inte mer kärnkraft som kan lösa problemen med klimatet. Att omställningen är en fråga om vilja, en vilja att byta ut elvärme mot biobränslen blir tydlig när Martina skriver "i dag förbrukar Nordens eluppvärmning årligen lika mycket energi som alla Sveriges och Finlands kärnkraftverk producerar tillsammans – när de inte är avstängda".
© 2026 Fria.Nu