Fördjupning


Anne Markowski
Stockholms Fria

'Det innebär ju en välfärdsökning'

Det blir bättre för alla inblandade - företagen, kunderna och de som arbetar i branschen när hushållsnära tjänster blir skattesubventionerade. Det säger årets lobbyist Ulf Lindberg på tjänstesektorns arbetsgivarorganisation, Almega. Anne Markowski har frågat honom varför städhjälp ska vara avdragsgill.

Argument | Tjänstefolk eller tjänstesektor?

Varför tycker du att skattesubventionering av hushållsnära tjänster är en god idé?
- Först och främst tycker jag inte om att använda ordet 'subventionering'. Det låter som att skattesatserna är av Gud givna, när det faktiskt handlar om politiska beslut. Jag talar hellre om en 'skattereduktion'. Vi på Almega började engagera oss i den här frågan för några år sedan, när vi insåg att de vita städföretagen inte klarade konkurrensen från den svarta marknaden utan höll på att gå under. I den delen av städbranschen som inte är inriktad på hemservice hos privatpersoner samarbetar vi med facken och Skattemyndigheten för att sätta fast skattefuskare.
- I hemservicebranschen är situationen annorlunda. Det är ingen möjlig väg att försöka jaga alla privatpersoner som köper städning svart. Problemet är att skillnaden mellan svarta och vita tjänster är för stor. Det beror på att privatpersoner både skattar på sina inkomster och sedan måste betala arbetsgivaravgift och moms på städpriset. Företag å andra sidan köper ju tjänster med ännu oskattade pengar.

Skulle inte den här reformen öka ojämställdheten?
- Eftersom vi vet att det är kvinnorna som gör mest oavlönat arbete i hemmet i dag, så tycker jag tvärtom att det skulle vara bra för jämställdheten. Många kvinnor skulle kunna satsa mer på sin yrkeskarriär om de hade avlastning i hemmet.

Men är det inte främst kvinnor som arbetar med städning?
- Det stämmer att det främst är kvinnor som arbetar inom branschen, men man kan dra en parallell till barnomsorgen. Det var också en oavlönad kvinnosyssla fram till 70-talet. Vi valde att göra det till ett yrke som i dag kräver både utbildning och yrkeskunskap. Man skulle kunna göra samma sak med andra hushållstjänster. I Finland, som redan har gjort den här reformen, finns det i dag gymnasieutbildningar i hemservice.

Den stora tvisten handlar om huruvida reformen verkligen kommer att leda till nya vita jobb eller inte. I Finland gjordes en liknande reform för sex år sedan.

Vissa hävdar att den inte har lett till så många jobb, ni säger att det har skapats 10 000 nya jobb i Finland. Varför ska man lita på era siffror?
- I Finland har alla politiska partier enats i den här frågan och både politikerna och skattemyndigheten säger sig vara nöjda med resultaten. De siffror vi använder är finnarnas egna. Däremot har det naturligtvis gjorts flera undersökningar genom åren, och det har troligen tagit ett par år innan de nya jobben har skapats.

I debatten har det talats om 'pigjobb' - vad tycker du om det?
- Jag använder inte ordet 'piga', det låter nedvärderande och fastighetsfacket blir rasande om man säger så. Men jag vill hävda att de riktiga pigjobben finns inom den svarta sektorn där tiotusentals människor arbetar helt utan pensionspoäng eller sjukförsäkring.

Almega hävdar att en skattereduktion på hushållsnära tjänster inte skulle innebära någon förlust för staten - varför tror ni det?
- 2005 gav vi statliga Konjunkturinstitutet i uppdrag att utreda möjliga samhällsekonomiska effekter av den här reformen. De räknade på tre olika möjliga resultat och i två av dem innebar reformen inte någon kostnad för staten. Det beror på att minskade skatteintäkter från arbetsgivarna vägdes upp av minskade utgifter för s-kassa och ökade skatteintäkter från de tidigare arbetslösa och de som tidigare jobbat svart.
- Men om det blir plus eller minus i statskassan är inte det enda viktiga här. Med den här reformen blir det möjligt för allt fler att köpa hjälp i hemmet och det innebär ju en välfärdsökning.
- En undersökning som Almega gjort visar att den grupp som skulle vara mest intresserad av att köpa hushållsnära tjänster lagligt är kvinnor över 65. Det kan bero på att de inte vill eller vågar köpa tjänsten svart, samtidigt som de kanske har en make som börjar bli gammal - och så vet de hur svårt det är att få rätt till hemtjänst i dag.

Kommer verkligen alla att ha råd med hemhjälp?
- Nej, alla har inte råd med allt, så är det. Alla har inte råd med till exempel oxfilé heller, ändå säljs det till samma låga matmoms som annan mat.

Är det inte förödmjukande att städa andras hem?
- Nej, det tycker jag inte. Man får komma ihåg att arbetsgivaren väldigt sällan är hemma medan man arbetar. Dessutom är hemstädning populärt eftersom det är ett betydligt lättare städjobb än till exempel byggsanering och industri- eller kontorsstädning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hur många jobb gav den finska reformen?

År 2001 permanentade Finland möjligheten till skatteavdrag för hushållsnära tjänster samt för bygg- och renoveringstjänster. I svensk debatt råder stor oenighet om hur många nya jobb den finska reformen har skapat. Det beror troligen på att man kan räkna på olika sätt.

Stockholms Fria

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

En friare fri programvara

Fri programvara handlar om frihet, frihet att låta kreativiteten flöda och möjligheten att dela med sig av den. Är det i praktiken så, som många hävdar, att det inom fri programvara inte finns några jämställdhetsproblem eftersom det ligger i dess natur att vara fri? Alla med de ekonomiska och praktiska förutsättningarna har ju möjlighet att bidra till valfritt fri programvaruprojekt, alla kan vara med. Men hur ser det egentligen ut i dag?

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu